Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/265

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

såg honom in i ansiktet med nyfikna ögon.

Hennes blick gjorde honom förlägen.

“Hvarför?“ han ryckte på axlarne. “Det är väl helt naturligt, tänker jag. Ni är kvinna ... jag man ...“ förklarade han så lugnt han kunde.

“Nå, än sedan? Det är väl icke något skäl