Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/375

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

“Jag är precis som en gymnasist!“ utbrast han för sig själf, i det han kände, att minnet af henne var honom angenämt.

Efter att ha stått en minut på stranden, steg han i båten, satte sig i aktern, och stirrade på