Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/44

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

hon talade som en bok och icke som en människa, hvilken känner djupt – och hennes ljusa ögon irrade på ett underligt sätt åt sidan, utan att fästa sig på något. Hennes åtbörder voro mjuka och afmätta, och hela hennes välbildade