Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/623

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

af missbelåtenhet öfver lifligheten i hennes fråga.

“Men säg det!“ suckade hon och började gå igen.

De gingo nu genom en småskog, som knappt nådde dem till axlarne; vägen slingrade sig fram