Sida:Varenka Olessof (sv).djvu/887

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

sig lös ifrån honom med en smidig och kraftig rörelse af öfverkroppen. “Min Gud, att låta skrämma sig så … och det en karl till!“

“Jag blef rädd för er skull“, sade han doft och drog sig undan i en vrå.

Beröringen af henne liksom brände hans