de, af flamman upglödgas. Desse Ugnar tjäna vid alla slags Smiden, där järnet kommer at starkt upglödgas, men ej vällas; och nyttjas i synnerhet vid Plåthamrar och Valsverk: icke allenast til besparande af Drift-vatten för Blåsbäljor och til mera beqvämlighet för arbetarne: utan ock förnämligast i afseende på den besparing, så väl uti skog som kolnings omkoftnad, man förmodat vinna genom vedens nyttjande i stället för kol.
Så mycket mig bekant är, har framledne Herr Commerce-Rådet och Commendeuren Polhem varit den förste här i Riket, som vid Stjernfund börjat nyttja Glödge-ugn til Tak-plåtars utsmidande. Sedermera och då flere Bruks-ägare blifvit öfvertygade om den nytta, som desse ugnar medförde, har denne inrättning efterhand, på flere ställen, där Plåt-smidet af Osmund icke varit i gång, blifvit vedertagen.
Där Plåtar smidas uti Härd af tilämnade stångjärns-stycken eller lunsar, bestås Smeden gemenligen 30 tunnor kol på et skeppund klipte Tak-plåtar; men vid en vanlig Glödge-ugn, kan på et skeppund sådane Plåtar icke räknas åtgå öfver et staf-rum ved, som ungefär svarar emot 18 à 20 tunnor kol. Således tyckes, at med Plåt-ugnen skulle, utom kolare-lönen, besparas 7 à 9 tunnor kol på hvart skeppund Plåtar, men då häremot i akt tages, at Smeden af de bestådde 30 tunnor, genom aktsamhet får 8 à 9 tunnor öfver-kol uti besparing, finnes at föga öfver 20 tunnor kol rätteligen kunna räknas åtgå på 1 skeppund Plåtar uti Härd. I anseende därtil, blifver besparingen,
