sjelfve upfinnare af Soyan, sökt härma deras grannar Japaneserne, hvilkas Soya öfvergår den Chinesiska, dock mera i priset än godheten; och hållit värdt at nyttja hänne, så väl vid flera slags rätters afredning, som särskildt at doppa kött, fisk och grönsaker uti, ej utan besparing och undvikande af främmande Saucer.
Jag har den äran at härmed upgifva Chinesiska Soyans tilredning, ty hon har kommit hos oss i bruk, och torde kunna af oss sjelfva tilvärkas.
Tilförene har jag uti en kårt berättelse om Chinesiska Landt-hushållningen anfört, at ibland deras vanliga utsäden, räkna de et slags små Bönor, Pactau kallade, hvilka uti storlek allenast skilja ifrån de til skepps-föda på hem-resorne vanligen brukade Caravancer: dessa äro förnämsta ämnet til Soyan, och som dessa bägge Böne-slagen uti smak ganska nära likna hvarandra, och Caravancerne ej skilja så altför mycket ifrån våra Turkiska Bönor; så tviflar jag icke, at ju Soya så snart kunde tilredas af dessa senare, om icke af våra Åker-bönor; hälst Chineserne, i brist af sina Pactau, tilreda hänne af et slags sämre svart-gröna Bönor, som de kalla Hactau. Våra inhemska Bönor böra därföre försökas, i fall de til försök hemförde Pactau-bönorne i sående och trefnad skulle misslyckas.
Trettiofem skålpund sådana Bönor, rentvättade, kokas två eller tre timar uti en lyckt kettel, öfver en lindrig eld uti rent vatten, til dess de imellan fingren lätteligen kunna sönderkramas: Vattnet tilgjutes efterhand, at bönorne ej vidbrännas. De uptagne bönorne utbredes på vida såll-bottnar, at vattnet må få afrinna, och medan
