de ännu äro fuktige, rullas uti fint mjöl, af samma slags bönor malit, så at de däraf på alla sidor varda öfverdragne. De sättas sedan på mindre såll-bottnar eller glesa mattor, tunt utbredde, halfannan tum högt öfver hvarandra, uti en öppen och gles korg, som med en matta eller kläde omgifves, at uti tre eller fyra dagar väl få möglas: sedan aftages klädet och luften tilsläppes, at de få blifva visnade eller något torra, då de lemnas åt stark sol-värma eller annan varm ort at torka til den hårdhet, at de vid slag af en hammare springa i stycken och bitarne flyga omkring. Mjölet och möglet skiljes nu ifrån dem, igenom gnuggande imellan händerne, och lägges sedan uti en stor eller flera smärre krukor, hvarpå gjutes en klar salt-laka, tilredd af tjugu skålpund fint rent salt och ethundrade skålpund rent käll-vatten. Krukorne ställas om dagarne öpna uti Solen; men tiltäppas om nätterne, at utehålla köld och fuktighet: eller ock ställas de på et annat varmt ställe, för hela sex veckor, at väl utdragas. När man märker at salt-lakan blifvit mörkbrun och stark, afhälles hon och upkokas några gånger til mera styrka. En del lägga vid denna upkokningen Socker, Ingefära och andra Specerier däruti, efter behag, och låta hänne stå därmed några dagar, innan de frånsilas.
Sida:Vetenskapsakademiens handlingar vol. 25 1764.djvu/44
Den här sidan har korrekturlästs
40
1764. Jan. Febr. Mart.
Nå-
