Den här sidan har korrekturlästs
107
Hon väckte misstro ej till dessa håfvor,
Dem gifmildheten gaf då hjärtat bjöd,
Hon fann det bättre skänka nöden gåfvor
Än endast skrifva bittra ord om nöd.
Dem gifmildheten gaf då hjärtat bjöd,
Hon fann det bättre skänka nöden gåfvor
Än endast skrifva bittra ord om nöd.
Hon slet ej upp de läkande förbanden,
Som blygsam ömhet lagt på qvalets sår.
Den läskedryck, hon ofta bar i handen,
Var besk af galla ej, men af en tår.
Som blygsam ömhet lagt på qvalets sår.
Den läskedryck, hon ofta bar i handen,
Var besk af galla ej, men af en tår.
Och sågs hon blommor huldt till hyddan bära,
Så bar hon bröd dit ock i hemlighet:
Jämväl de arma hålla blommor kära,
Och brödet blir ej mindre mjukt för det.
Så bar hon bröd dit ock i hemlighet:
Jämväl de arma hålla blommor kära,
Och brödet blir ej mindre mjukt för det.
Om hennes blick »en himmel» uppenbarar,
Är hennes tro på himlen grund därtill.
Hon icke grumlar gärna, men förklarar,
Hon ej förbittra, men försona vill.
Är hennes tro på himlen grund därtill.
Hon icke grumlar gärna, men förklarar,
Hon ej förbittra, men försona vill.
