Den här sidan har korrekturlästs
128
Men likafullt ett »lycka till» den säger
För hjärtats gull, som mer än lyckans väger,
För själens helsa, kraft och mannatro,
För barn och maka i den gamles bo
Och för den æqua mens, som jämt du visat,
Och din Horatius för sin Dellius prisat.
För hjärtats gull, som mer än lyckans väger,
För själens helsa, kraft och mannatro,
För barn och maka i den gamles bo
Och för den æqua mens, som jämt du visat,
Och din Horatius för sin Dellius prisat.
Snart far du åter hem till sommarstället,
Där Brunnsviksböljan sorlar invid tjället
Så ljuft som förr, när Oxenstierna satt
Vid vågens yta där en sommarnatt
Och ljumma vindar smekte gustavianen,
Mot ödets skott i säfven gömd som svanen.
Där Brunnsviksböljan sorlar invid tjället
Så ljuft som förr, när Oxenstierna satt
Vid vågens yta där en sommarnatt
Och ljumma vindar smekte gustavianen,
Mot ödets skott i säfven gömd som svanen.
Men för din syn på denna fagra bölja
Hur många bilder jämt på bilder följa!
Gif akt! I månens sken vid vind så sval
En kunglig båt styr dit från Ulriksdal,
En högväxt man på däcket ler och skämtar
Och för en stund hem till sin borg dig hemtar.
Hur många bilder jämt på bilder följa!
Gif akt! I månens sken vid vind så sval
En kunglig båt styr dit från Ulriksdal,
En högväxt man på däcket ler och skämtar
Och för en stund hem till sin borg dig hemtar.
