Den här sidan har korrekturlästs
166
Valkyrian åter kom med ljusblått öga,
Med sinnet fullt af forntidsminnen höga,
Om armen bar hon runoristad ring,
Där lästes kampens, hjältebragdens runa,
Hvars innebörd blef tolkad i Iduna
Af Rääf och Geijer, af Tegnér och Ling.
Till stämma samlas än i höga norden
De ädle Göter, hornen gå kring borden,
Och Islands sagoskrifter vecklas opp,
Hvart hjärta fylls af tillförsikt och hopp.
Det land, som Finland mist, i egna bygder
Skall vinna land igen med forntidsdygder.
Med sinnet fullt af forntidsminnen höga,
Om armen bar hon runoristad ring,
Där lästes kampens, hjältebragdens runa,
Hvars innebörd blef tolkad i Iduna
Af Rääf och Geijer, af Tegnér och Ling.
Till stämma samlas än i höga norden
De ädle Göter, hornen gå kring borden,
Och Islands sagoskrifter vecklas opp,
Hvart hjärta fylls af tillförsikt och hopp.
Det land, som Finland mist, i egna bygder
Skall vinna land igen med forntidsdygder.
Hvem känner ej, hvem har ej sett betagen
Just dessa strålande valkyriedragen
I dikt och sångarlynne hos Tegnér?
Ett trotsigt sköldmötycke sången eger,
Är evig längtan ej, men »evig seger»,
I ögat mod, på kinden helsa ler.
Bland björkars stammar fågelskaran qvittrar,
På lösta böljor solens stråle glittrar,
Och under natten, hög och allvarsam,
På fästet åker Carlavagnen fram,
Ty i hans sång oss natt och dag förtjusa,
Ej med det dunkla, med det evigt ljusa.
Just dessa strålande valkyriedragen
I dikt och sångarlynne hos Tegnér?
Ett trotsigt sköldmötycke sången eger,
Är evig längtan ej, men »evig seger»,
I ögat mod, på kinden helsa ler.
Bland björkars stammar fågelskaran qvittrar,
På lösta böljor solens stråle glittrar,
Och under natten, hög och allvarsam,
På fästet åker Carlavagnen fram,
Ty i hans sång oss natt och dag förtjusa,
Ej med det dunkla, med det evigt ljusa.
