Den här sidan har korrekturlästs
208
Freden kom, och fredens skatter för en qvinnas fot han lade;
Först beundran, sedan onåd för den höge herrn hon hade.
»Nordens Fenix» bar ett sinne, som var lysande och kallt.
Att förvåna, jämt förvåna blef för Gustafs dotter allt.
Först beundran, sedan onåd för den höge herrn hon hade.
»Nordens Fenix» bar ett sinne, som var lysande och kallt.
Att förvåna, jämt förvåna blef för Gustafs dotter allt.
Kanslern »måste mycket lida just af den, hvars tron att stöda,
Han sig ständigt underkastat allsköns arbete och möda».
Glada värdskap och Salmasius och bespottarn Bourdelot,
Dem och andra tillhör tiden. Hennes faders vän kan gå!
Han sig ständigt underkastat allsköns arbete och möda».
Glada värdskap och Salmasius och bespottarn Bourdelot,
Dem och andra tillhör tiden. Hennes faders vän kan gå!
Snillrik, skarpsynt, det som glänser tycks hon ensamt eftertrakta.
Kanslern skref till sonen dyster: »hvad föraktas bör, förakta!
När det tigas kan, du tige! Var om saktmod ständigt mån,
Men hvad ej med ära lides, lid det aldrig käre son!»
Kanslern skref till sonen dyster: »hvad föraktas bör, förakta!
När det tigas kan, du tige! Var om saktmod ständigt mån,
Men hvad ej med ära lides, lid det aldrig käre son!»
