Sida:Vintergrönt (af Wirsén).djvu/23

Den här sidan har korrekturlästs

    21    

Nornor väfva och väfva, tro sig för allt ha råd,
Högt mot norden de kastat, mena de, hållfast tråd.
Svag är tråden och brister, säger för sannt dig jag,
Österns jätte den klippe, gärna för mig, en dag!

Häng ej hufvudet därför! Köp dig en tomt och bygg!
Tänk på andra ej ständigt! Tänk på dig själf, var trygg!
Narr! Om ungdomens drömmar ramla som bräder kull,
Qvid ej: världen är jämt af ramlande drömmar full.»

Allvis talat. Och fjällen föllo från Eyvinds syn,
Gimles minne var borta, mulen och tung var skyn,
Kal var heden, och klippan stupade skroflig ner,
Dvärgen flyktat, och elden flöt ej ur remnan mer.