Den här sidan har korrekturlästs
Sången om Eyvind.
I.
Månen göt på drifvans bäddar skimmerrik ett silfverstänk
Och i vinterqvällen Eyvind gick från stugans trefna bänk,
Skarp och ren var aftonluften och på fästet dunkelblått
Vintergatan blek förtalde ett oändligt sagobrott.
Och i vinterqvällen Eyvind gick från stugans trefna bänk,
Skarp och ren var aftonluften och på fästet dunkelblått
Vintergatan blek förtalde ett oändligt sagobrott.
