Sida:Vintergrönt (af Wirsén).djvu/92

Den här sidan har korrekturlästs

    90    

O Efesus, du tåligt bar
Det kors han föreskrifvit,
Men du din första kärlek har
I kampen öfvergifvit.
Begråt din mistning, se ditt fall,
Att ej din stake stötas skall
Från rummet bort och släckas!
Låt kärlek åter väckas!

O Smyrna, du i fattigdom
Och hån och möda smädas,
Men du är rik, ty du är from,
Du skall med ära klädas.
O stilla Smyrna, hvar är du,
Hvar är din plats på jorden nu?
Träd fram, och lid och blomma,
Du törneprydda, fromma!