Sida:Vitalis - Samlade dikter.djvu/201

Den här sidan har korrekturlästs
(179)


Skomakarn än löper och år ifrån år
Lästknippan på ryggen hon danglar och slår.
Förgät mig ej! ropar hans lästknippa så
Att ryggen blir, liksom Förgät-mig-ej, blå.

En Rådman i Strengnäs på ära och tro
Bedyrar sig sett vår Skomakare gno
Rakt landsvägen utåt på mosslupna ben
Vid månens och stjernornas tindrande sken.