Du har ju smakens härliga organ?
Och hvad som icke smakar som söt-gröt,
Det kan ock aldrig vara poesi.
Men smakar någonting dig just som malört,
Så att du tvättar dig om mun och spottar,
Liksom en flicka, när hon får en kyss,
Då kan du vara säker att det kommit
Från mig, hvars hjerta gjordt af malört är.
Men snart skall Barbarismen bli än större;
Ty jag ej döljer mina onda planer,
Att du må taga dina mått och steg
Och få försöka att det icke hjelper;
Jag ger mig endast ut för hvad jag är
Och gör ej pretension uppå godt hjerta.
Jag tänker stifta en Barbarisk schola
Och scholan tänker jag Barbarisk kalla;
Förty jag stiftar den ibland Barbarer,
Och till min fästmös, klockarns dotters, ära,
Som heter Barbara, och har så hetat
Allt sedan hon blef döpt, som jag förmodar.
Och som jag äfven i mitt äktenskap
Är sinnad att få barn och namn dem gifva,
Jag Barbarus hvarenda son vill kalla
Och hvarje dotter Barbara; och så
Skall Barbarismen komma just i blomma;
Ty han igenom menniskor införes.
Derför kan aldrig bättre han befordras,
Än då man barn till detta lifvet bringar,
I synnerhet med sådant namn, som mina.
Sida:Vitalis - Samlade dikter.djvu/231
Den här sidan har korrekturlästs
14
