tid ännu förvaras i Göta hofrätt. Hurusomhelst, framkallad genom blotta läsningen eller jemväl genom yttre retmedel, har en onaturlig och ytterlig nerfvernas spänning och sinnets yrsel, samt en dermed förknippad visionär förvillelse, ingått såsom ett hufvudvilkor i det ursprungliga och urgamla trolldomsväsendet, hvars märkligaste företeelser med färder genom luften o. s. v. på detta sätt finna sin psychologiska förklaring. För öfrigt, och utom med blott läsning, utfördes trolldomen under olika omständigheter med skiljagtiga medel, hvadan ock, ibland troll-redskap förvarade i Göta hofrätt äfven förekommer en liten pipa af horn, i hvilken trollbackan har blåst, när hon ville trolla eller frammana sin s. k. puke. Vid trollskott eller ond sändning gick trollkarlen ut i skogen, der han aflossade ett skott, som på äfven det största afstånd troddes drabba hans fiende, eller som, lossadt på må få (ɔ: på slump), träffade menniska eller kreatur, ehvad som mötte. Såsom det heter i en gammal wärendsk signelse:
Trollkarlen gick åt skogen att skjuta. — —
»Jag skall skjuta folk och jag skall skjuta fä,
hvad som före är». o. s. v.
_s117.jpg)
Trollbackorna gjorde liknande trollskott med vanlig bake-redskap, hvadan ock i signelserna talas om »skäppe-skott, såll-skott, grissle-skott och ugnqvasta-skott». Förgerning skedde oftast genom en s. k. förgernings-knuta, innehållande onda trollmedel,
