ställets gamla namn. Odenslanda by lades på det åt Oden helgade landet; byarne och socknarne östra och vestra Thorsås utsträckte sig öfver de åt Thor helgade åsarne; gården Thorsnäs anlades på det heliga Thors-näset, och gårdarne Odensvallahult och Thorshult lånade namn ifrån äldre åt Oden och Thor helgade hult eller helgelundar. Samma förhållande synes ha egt rum med gårdarne Frösöhult i Kinnevalds härad och Fröseke (af eke, i Wärendsmålet ɔ: ekelund) i Uppvidinge härad. Den uråldriga seden att helga land åt gudarne synes dock hafva fortlefvat ända in i den yngre hedendomen, äfven sedan landet fått fasta gårdar. Vi träffa således i Uppvidinge härad gården Asby, och på gamla Hvembo-ö, i sjön Åsnen, gården Thorsatorp, i hvilka sammansättningen med orden by och torp hänvisar på att namnen äro samtidiga med ställenas bebyggande såsom gårdar. Man skulle således kunna förmoda, att dessa gårdar blifvit helgade åt Oden, såsom land-Ås, och åt Thor; så vida de icke hellre hänvisa till någon i grannskapet befintlig åt dessa gudar egnad helgedom. Vi veta nemligen, att på gamla Hvembo-ö funnits en helgelund, som kan förmodas ha varit åt Thor helgad.
Såsom vi finna af ofvanstående förteckning öfver i Wärend förekommande ortnamn, sammansatta med hedniska gudanamn, hafva bland hedna-gudarne företrädesvis Oden, Thor och Frö varit i landet dyrkade. Baldanäterna, en lekvall eller helgelund i vestra Thorsås, bär dock ännu namn efter Balder. Om de i Wärend i flera byar förekommande Lockagårdar har Rudbeck uppkastat den förslagsmeningen, att de bära
