dymmel-Onsdag till middagen på påsk-afton, må således icke eld vara upptänd efter det sol gått i skog, eller tändas innan sol gått upp; ty så långt som röken går, hafva de nattetid kringfarande trollbackorna makt att öfva förgörelse. På skärthorsdags-morgon må icke heller lämm eller spjell dragas, utan att eld är förut uppgjord i spiseln. Af samma skäl må i dymmelveckan ingen vara uppe längre än till mörkningen eller stiga upp före dager. Alla dörrar, så väl i mangården som i fägården, böra i denna vecka vara tecknade med korss af krita eller tjära. Intet bohags-tyg må då lånas ut ur gården, ej heller någonting gifvas åt tiggare, och vankar någon främmande, hvilket strider emot landets sed, så kastas eld efter honom vid utgåendet. Inga väfvar må då ligga till blekning, att icke linlanden må kunna förhexas. Ugns-redskap, såsom qvastar, rakor, grisslor, äfvensom sopqvastar och dyng-grepar, må då icke läggas ute, att ej trollbackorna må nyttja dem att rida på. I alla sädes-bingar må sättas egg-jern med stål uti, på det ingen förgerning må drabba åkern, och likaledes sättes stål i dyngstacken, att ej trollbackorna må hafva makt att förgöra fäet, taga nyttan af korna eller taga något kreatur att rida på till Blåkulla. Ingen brygd må då göras, ty då kunna trollen taga det söta af vörten. Allt ondt, såsom skade-djur, ohyra och sjukdom, må då icke nämnas vid namn; ty då blir man det icke qvitt, utan får deraf lida hela det kommande året.
Otvifvelagtigt hänvisa dessa och dylika drag till ett urgammalt hedniskt föreställningssätt, som står i noga förbindelse med fornseden att i vårdagarne fira
