höst-offerhögtiden torde dock stå att uppsöka i folksederna inom andra delar af vårt land, och om Lusse-morgon erindra vi oss serskildt, att densamma såsom en af årets stora folkfester ännu firas och helighålles i N. Bohuslän och Wermland.
§ 43. Utom dessa stora och allmänna hedniska offer-högtider, har man i hednaverld äfven helighållit Thorsdagen, som inom den hedniska femten, eller veckan om fem dagar, således var helgedag. Många drag i wärendska folktron hänvisa till detta uråldriga bruk. Alla läsningar, signerier och annan hemlig vidskepelse, till skydd mot förgerning, trolldom och onda inflytelser, hafva varit öfvade på Thorsdags-qvällen. Thorsdags-barn tros framför alla andra kunna se gastar och gengångare. På Thorsdags-morgonen, före solens uppgång, må bot och läkedom ingifvas sjuka kreatur, om det skall hjelpa. Vid samma tid må äfven skälla bindas på skälle-kon, så bli kreaturen ej rifna af odjur. På Thorsdags-qvällen är det, som Oden besöker de rika bönder som satt honom tjenst; samma qväll bör han ock sökas af dem som med honom vilja hafva samfärd. På Skärthorsdagsnatten är det som Pocker samlar trollbackorna till gästabud. På natten till Helig Thorsdag söker folket ännu de heliga källorna, och dagen sjelf firas i Wärend såsom en folkfest o. s. v.
Då så många drag i sägen och folktro hänvisa på ett forntida helighållande af Thorsdagen, blir det serdeles märkligt, att i Wärend igenfinna detta bruk jemväl såsom lefvande folksed. Det gifves nemligen en och annan aflägsen gård, hackhemman och backastuga, der man ännu i dag, efter
