Kap. III.
Hedna-tro.
§ 46. Likasom vi sett att den gamla hedniska
offerkulten i Wärend bibehöll sig, såsom folksed,
ännu flera århundraden efter christendomens införande,
och att dess bruk, plägseder och föreställningssätt
hela medeltiden igenom qvarstodo såsom underlag för
den nya christna kulten; så gäller detsamma jemväl
i afseende på våra förfäders hedna-tro. Hedendomens
verlds-åskådning och guds-lära qvarstodo nemligen
länge, såsom lefvande folk-tro, vid sidan af den nya
läran, och spillror deraf ha i Wärend förmått
bibehålla sig ända in till våra tider. Dessa lösa spillror
hafva naturligtvis ej kunnat undgå, att, under
påverkan af så många århundradens christliga idéer,
småningom upplösas, vittra och på mångfaldigt sätt
ombildas. Men de låta sig dock ännu i många fall
igenkännas, om ock deras urskiljande, likasom i
allmänhet studiet af medeltiden med dess olikartade
bildningar och öfvergångs-former, kräfver en stor
varsamhet. Vi hänvisa i öfrigt till den mening vi redan
i det föregående uttalat, om vår hedna-läras egen
uppkomst ifrån elementer af olika ålder, och
härrörande ifrån landets dels äldre gotiska, dels ock yngre
invandrande wirdska befolkning.
Hvad som ibland dessa qvarlefvor af uråldrig hedendom torde vara märkligast, såsom det är djupast
