om morgonen derpå synas hvad under året kommer att hända egaren. Äro lintygets armar lagda på bröstet, betyder egarens död. En arm utlagd betyder giftermål, o. s. v. Slår någon på julqvällen en ägghvita i ett glas vatten, så kan han, juldags-morgon, af dess form skönja hvad under året skall tima. Likaledes om han på jul-afton sållar aska öfver glöderna af julabrasan, kan han på morgonen taga spådom af de tecken, som visa sig i jul-askan. Hittas på juladags-morgon korn af julhalmen under jul-bordet, så betyder det ett fruktbart år.
Äfven de gamla helgade bruken och folksederna hafva under julhelgen sina tydor, och man kan af dem hemta förebåd. På julafton må således boskapen tidigt vattnas och redan middagstiden tagas in i husen; den, som försummar detta, blir ock på hösten efter med bergningen. Alla i huset må på julqvällen sätta sina skor tillsammans på golfvet; göra de det, så bli de ock sjelfva enhälliga hela året. På juldagen må alla skynda ifrån kyrkan; den, som då kommer först hem, får ock först inbergadt om hösten. På juladag må ungdomen gifva sig ut och jägta skator, d. v. s. jaga dessa foglar ifrån en gård till en annan; den, som gör detta, blir lätt och rörlig hela året om. Äfven den gamla wärendska folkseden, att på annandag jul rida kapp ifrån kyrkan, eller, som det kallas, rida Staffans-skede, har otvifvelagtigt en gång haft sina tydor, ehuru dessa numera äro glömda af folket.
Samma mythiskt-religiösa föreställningar och samma tro på tydor har äfven varit fästad vid de öfriga hedniska högtiderna eller helgarne, ehuru deras
