Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/322

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
314
KAP. III. HEDNA-TRO.

har man just häri sett bevis på de mäktiga tydorna hos detta lilla träds naturvätte. Också har flogrönnen i den gamla wärendska folktron samma anseende, som mispeln fordom åtnjöt i den galliska druidläran. En qvist af flogrönn, afskuren med venstra handen, sedan man förut gått ansyls omkring trädet, har en ofelbar kraft emot all slags förgerning, och Wärendsbon sätter derföre stycken af en sådan qvist i väggarne af stall och fähus, i hästens bogträd, i tjurens horn, i ox-oket, i smör-tjernan, söfte-karet o. s. v. En liten flogrönn, som rotat sig på en gammal björk i Wislanda björkebacke, fanns ännu för få år sedan bortskuren, så ofta hon skjutit upp till höjden af en tvärhand.

Huru bos-träden, såsom hemvist för menniskornas egna följes-andar och för hela hushållets skyddsvättar, blefvo betraktade som heliga träd, få vi i det följande påvisa.

Till heliga örter och blomster räknar Wärends-folket först och främst hvitlöken. Denna rot eger makt emot förgerning på all ting, så väl qvickt som dödt. Buren i snappsäcken (ɔ: fickan) skyddar han, likasom brödet, emot förgerning af gastar. När hedna barn föras till kyrkan för att döpas, lägges i barna-svepen hvitlök eller stål, att de icke må bortbytas af trollen.

Till heliga örter höra vidare alla de blomster, som bära namn af Jungfru Maria (§ 58), och hvilka i hedendomen varit helgade åt Fru eller Freja. Äfven Baldersbrå (§ 55) har otvifvelagtigt en gång varit hållen för helig. Alla dessa örter intaga ock ännu sitt rum ibland de s. k. Midsommars-blomstren,