Om det första djur, som ett hedet (odöpt) barn får röra vid, är ett nöt-kreatur, så får barnet god hell med boskap.
Tager en gosse hjertat af den första gädda, som han fångat, och förtär det medan fisken ännu lefver, så får han god lycka till fiske, och äfven god håg dertill.
Höljer man icke upp sängen, när man stiger upp, och flyger så en fogel öfver sängen, så får man gul-soten.
Om ett höns får äta ur ett fat, må man deri hacka lika många gånger med en knifs-udd, som hönan hackat med näbben, eljest, om någon äter ur fatet, får han halsfall. Hackar en höna på ett brödstycke, må det gifvas åt hunden, så att icke menniskor äta det.
Vissa djurväsen hafva starkare tydor än andra, och i synnerhet gäller detta om alla de djur, vid hvilka man ifrån uråldrig tid fäster mythiska föreställningssätt eller religiös betydelse. Wärendsbon tager derföre än i dag förebåd af sådana djur, och framför allt af foglarne. Åtskilliga ibland de senare, hvilka tros hafva onda tydor, få hos folket namn af olycks-foglar.
Vi meddela har några drag af den hithörande folktro, som ännu lefver i Wärend.
Spillkråkan är en olycksfogel, och man fäster vid henne gamla mythiska sägner om förvandling. Höres spillkråkan, när man är ute på färdvägar, så betyder det intet godt. Skriar spillkråkan sitt »spill! spill!» när barn äro ute i skogen att plocka bär, så spilla de sina bär. De bruka derföre kasta i luften
