Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/513

Den här sidan har korrekturlästs


Tillägg och Anmärkningar.


§4. »Om något kreatur varit bergtaget, skall man kasta stål öfver det, eljest får man aldrig behålla det, och fast det med våld skulle ske, kommer något annat bort i stället. — Item tändes eld i något och gås tre slag kring dem

»När en hustru föder barn, må ingen ut eller ingå, helst nattetid, eller upplåta dörren, utan att hafva eld med sig, att ej Troll må ingå och barnet bortbyta

»Tråg får ej vändas upp och ned, icke heller såll eller rissel stå på ända. Trollen skjuta då deråt, och om folk eller kreatur komma emellan, få de skott»

(Joh. J. Törner, de reliquiis Paganismi et et Papismi in Smalandia. Hdskr. å Linköpings Gymn. Bibliothek.)

§ 5. I Wärend förekomma jordkulor äfven i Åsheda sockens norra fjerding. I Finveden förekommo de för icke länge sedan inom Långaryds socken.

Hos jordbyggarne på skogen Kolmorden och i Södermanlands skogstrakter anträffas ännu icke sällan egenheter i kroppställning och ansigts-drag, som närma sig till den Lappska folktypen. Exempelvis må nämnas en ännu lefvande jordbyggare, vid namn Erik Ersson, född i en jordkula under Skedevi och nu boende på krono-allmänningen i Oppunda härad, som, undantagandes drägten, helt och hållet återkallar bilden af en fjäll-Lapp, med låg och spenslig vext, djupt liggande, mörka ögon, gul hy, svart, rakt hår och klen skägg-vext. Samma egenheter igenfinnas äfven någon gång, ehuru sparsamt, hos individer af de wärendska backstugu-sittarne.