Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/57

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
49
§ 11, 12. Goternas utvandring.

Minsta Rim-krönikan upprepar samma sägner. Stora Rim-krönikan förtäljer om Sverige, huruledes

»här var fordom så dristig allmoge,
att de med stor här utländes droge
och vunno med makt mång rike och land
och hade dem länge under sin hand,
Rom, Neapolim och allt Walland.»

Laurentius Petri förtäljer, efter Jordanes, om Göthernas (Goternas) första uttåg här af Sverige, och tillägger: att »störste parten bekänner att de af Sverige skola utgångne varaOlaus Petri omtalar icke blott »ett allmänneligt rykte och mening här i vårt land derom, att Göther (Goter) skola vara här utgångne», samt »den klubbohären, som säges hafva gångit här utaf landet, efter som ett gammalt tal och rykte hafver allt sedan gångit här i riket», utan förmäler ock om »ett gammalt rykte, att Hunahär skulle hafva gått här ut af Sverige» o. s. v.

§ 12. Vid den kritiska behandling, som vår svenska historia varit underkastad allt ifrån Olaus Petri, har man trott sig med misstroende böra emottaga alla dessa sammanstämmande uppgifter. På samma gång nemligen en skärpt granskning ådagalade, att den först emellan åren 1449 och 1476 till Sverige införda »Didrik van Berns fabel» icke i vanlig mening finge betraktas såsom svensk historisk källa, äfvensom att de utländska Goternas bedrifter och konunga-längder icke rätteligen kommo Sverige vid; fattade man äfven misstro till så väl Jordanis

Wärend och Wirdarne.4