Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/81

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
73
§ 21. Wirdarne, ett folk för sig. Småländska grannfolk och folkmål.

Lagaådalen, och Westboarne längs efter Nissan, der de sednare jemväl befolkat Mo härad. Stammens medelhaf har varit sjön Bolmen, der han haft sitt gemensamma guda-hof vid gården Stora Hof på Bolmsö, i hvars grannskap, på sjelfva ön, träffas Helga-sjön och en gammal helgelund vid Husaby. Lokalnamn efter de hedniska gudarne (såsom Odensjö, Thorskinge, o. s. v.) och hedniska offerställen (såsom Thorskulle m. fl.) träffas likaledes i sjön Bolmens omgifningar. Det är efter bosättning på olika sidor om denna sjö, som Finveds-folket delat sig i Sunnerboar, Westboar och Östboar. Ehuru mycket Finvedsboarne än må hafva gemensamt med sina grannar Wirdarne, häntyda dock alla omständigheter derpå, att de bildat en egen, svagare, men jemväl råare och i odling underlägsen folkstam, hvilken, på sätt vi redan tillförene antydt, ursprungligen inneslutit mäktiga beståndsdelar af i landet qvarsittande eller dit undanträngda fornnordiska Jättar eller Goter.

Vända vi oss nu åt norr ifrån Wärend, så mötas vi i Niudungen af Smålands tredje landskaps-mål, eller af en munart, som, efter allt att döma, rättast bör betraktas såsom en afart af Östgöta-målet. Detta mål talas i större delen af Westra härad, i Östra härad, i Norra och Södra Wedbo och Tveta härader, och förmodligen i större delen af Kalmarelän. Det utmärker sig genom ett långt och släpigt uttal af vokalen a, som jemväl får ersätta bestämda artikeln -en, såsom: jaret ɔ: gärdet, mara ɔ: märren, på tvära ɔ: på tvären, träa ɔ: träden, hästa ɔ: hästarna. Plural-formen -orna uttalas -era, såsom: koera ɔ: korna, tröjera ɔ: tröjorna. »Kattera springa ätte