Kolaryd heter, och det på underligt sätt, hvaraf ock Widrik blef kallad en kolbrännare-son».
Werland kom, enligt sägnen, sist i onåd hos konungen och blef af honom illa medfaren. Men han hämnade sig grymt, med att dräpa konungens unga söner och infatta deras hufvud-skålar i guld till dryckes-käril. »Dertill med belåg han konungens dotter, och förde henne hemligen till sitt hus, som stod på en liten ö i sjön, och förtrollade huset i en sten, som än i dag, stor och hög som ett hus, står och af Werland Smeds namn Werlehall heter.» — »Denna konungen kallar allmogen kring Allatorp Alle den andre.» — »Den holmen, som konungens smedja på stod, heter Smedjeholmen, och må aldrig vexa gräs, der konungens söner mördade äro. Om denna Werlehall hafva bönderna mycket att referera.»
Återljud af samma forn-sägen höras än i dag öfver hela Wärend, serdeles i gräns-trakten. Werland Smed får då namn af Willand Smed, och skall hafva smidt kyrko-dörren i Kalfsviks gamla kyrka. I Skåne heter han äfven Willand, och har gifvit namn åt Willands härad, som ännu förer i sitt härads-märke en smedje-hammare och en tång. Sägnen, på detta sätt lokaliserad, knyter sig slutligen till de gamla, i landet inhemska berättelserna om Huna-hären och dess höfding gamble Hun eller Hune-Smed, som åter i sin ordning förblandas med de gotiska kämpa-sägnernas berömde hjelte, den historiske Widrik Werlandsson (jfr. §§ 14, 15, o. tillägg).
Granska vi nu närmare alla dessa sägner, så blir tydligt, att de härröra ifrån vidt olika tider.
