myntslag, såsom Rosenobler, franska kronor, Rhenska gyllen, Böhmiska gyllen, Ungerska Gyllen, Spanska dukater. Item sölf-penningar, »okändt mynt». Ännu i början af 1600-talet omtalas i domböckerna: danska slätta daler, danska mark-stycken, danska penningar, tyska daler, ungerska gull eller guldskatts-penningar, vid sidan af goda penningar, reda penningar, penningar svenska, ibland hvilka serskildt utmärkas konung Göstafs mynt, konung Göstafs mark, konung Eriks klippingar, konung Johans mynt, daler runda konung Carls, samt goda riksdaler och annat svenskt mynt.
Först långt fram under konung Gustaf II Adolfs regering voro dessa förhållanden småningom ändrade derhän, att Wärend kan sägas hafva erhållit en fast värdemätare i det svenska riks-myntet. De äldre af folket erkända god-värdena begynte nemligen allt mer och mer räknas i penningar, såsom när det heter, att säljaren för sin gård uppburit »sölfver, oxar och penningar — 230 daler», eller att han »tog derföre riksdaler och dansk markstycke, och ett par oxar och något sölfver, allt räknadt i penningar — 80 daler». Slutligen bestämmes hufvud-siffran, utan vidare, i penningar, stundom med bifogande af några mindre god-värden såsom tillägg. Domböckerna från slutet af denna konungs regering tala således om gårdar, som blifvit sålda för »half sjunde tjog daler och sju mark», för »nio tjog daler», för »penningar sex tiug daler och fyra alnar Lest», för »penningar 90 daler, ett par oxar och en nyan Engelsk kåpa» o. s. v.
§ 154. Under den brytning, som vid samma epok genomgick landets alla öfriga förhållanden, och,
