Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
148
KAP. V. SLÖJDER OCH HANDEL.
så att säga, på en gång flyttade Wärends-folket ur forntiden långt fram i en nyare tid, begynte man äfven småningom antaga tiotals-räkningen och öfvergifva den gamla tjog-räkningen, som af ålder varit bruklig i södra Sverige. Detta forntida räknesätt efter tiug, tjog, eller tjugo-tal, räknade sex tjog på hundra. Den gamla wärendska räkne-taflan hade således följande utseende:
1 | En. |
2 | Två etc. |
10 | (tio) En halftjog. |
20 | (tjugo) En tjog. |
30 | Halfannan tjog. |
31 | En tjog och elfva. |
32 | En tjog och tolf etc. |
40 | Två tjog. |
50 | Halftredja tjog. |
51 | Två tjog och elfva etc. |
60 | Tre tjog. |
70 | Halffjerda tjog. |
80 | Fyra tjog. |
90 | Halffemta tjog. |
100 | Fem tjog. |
110 | Halfsjetta tjog. |
120 | Sex tjog eller Hundra. |
130 | Halfsjunde tjog etc. |
Bruket af denna gammaldags tjog-räkning var i Wärend allmänt ännu i början af 1600-talet, och domböckerna gömma deraf otaliga prof. Vi anföra exempelvis: »fem tiug lod silfver», »sex tiug daler», »sex tiog takspån», »half sjunde tiug daler», »nie tiog