icke blott vid medeltidens början, utan ock genom brons-åldern tillbaka i den aflägsna sten-åldern.
Nämnde bytes-handel, hvars naturliga väg gick till och ifrån hafs-kusten genom de gamla danska landskapen, drefs ännu under hela medeltiden med hufvudsakligen just samma bytes-medel, dem vi i det föregående omtalat såsom gamla wärendska god-värden. Egenskapen af god-värde uttrycker nemligen ingenting annat, än ett bytes-medels allmänna begärlighet och deraf beroende lifliga omsättning i bytes-handeln. Införs-varorna bestodo således hufvudsakligen af vapen, koppar, silfver, kläden, lärft och hästar, utom sill, salt och spannemål; hvaremot svarade en utförsel af djur-skinn, hudar, smale (ɔ: getter och får), oxar, talg, samke (ɔ: smör och ost), beck och tjära, rofvor och humle.
Fyllestgörande bevis för hvad vi här anfört kunna ända in på 1600:talet hemtas ur de gamla domböckerna, hvadan de här förbigås. Men vi anmärka beskaffenheten af de främmande kläden och andra tyger, som på denna tid infördes i landet. Dessa kläden omtalas under olika namn, såsom: Leisk, Görlesk, Sundesk, Götnisk och Engelsk. Af lärfter omtalas Köpstads-lärft och Hollands-lärft, och af dyrbarare tyger silkelad, floeld och kartekes-band.
Den lifliga varu-omsättning, som på detta sätt af ålder egde rum öfver den gamla riks-gränsen, besörjdes från danska sidan genom kringvandrande eller kringfarande köp-drängar, danska krämare, danska rese-krämare. Sådana danska rese-krämare drogo ännu på 1600:talet, oaktadt alla förbud, omkring i Wärend och tillbytte sig landets alster emot
