skånska sägnen (§ 7), och visas än i dag på många ställen i de småländska skogarne. I Wärend känna vi således: Ufve-stofva, i Hilleberg (ɔ: helige berg) under Bergs prestegård; Klinta-stofvan, i Hulta-klint vid Rösås i samma socken; Sten-stofvan och Natt-stofvan, begge på Moboda skog i Slätthögs socken; Flishulta farsta (ɔ: förstuga), i samma socken; Sibba-stofva, i Hjortsberga socken; Trotta-stofva, på gården Hult i samma socken o. s. v. I Hjelmseryds socken af Niudung förekommer en jätta-stofva på gården Farabols egor, och i Finveden en annan jätta-stuga i Kalfsnäsa oxa-bete af Hestra socken.
Förutom dessa ensliga bergkamrar, i hvilka trollen fordom hade sin boning och till hvilka ett yngre slägte tagit sin tillflykt under senare ofreds-tider, bodde trollen enligt andra sägner äfven i jorden, i en backe, kulle eller jordkula. De hade således boningar, nedgräfda i sjelfva marken och höljda med jord eller torf, och dessa boningar voro invändigt såsom kulor och utvändigt såsom kullar, således till formen runda. Vi anmärka denna omständighet såsom karakteristisk, enär den kupiga formen än i dag tillhör Lapp-kåtan, likasom man ock hos fiskare-Lapparne vid Enare stundom träffar runda eller halfklot-formiga kåtor, hvilkas nedre del är uppförd af sten och hela kåtan öfverklädd med torf. Vi finna då en märklig, för att icke säga fullkomlig öfverens-stämmelse, icke blott emellan trollens jordhålor och Lapparnes ännu brukliga jord-kåtor, utan ännu mer emellan de förra samt de jord-kulor, hvilka ännu icke sällan förekomma på de öfra småländska gränse-skogarne.
