lappska jord-kåtan till den fyrkantiga gotiska stofvan, ursprungligen härrör från de gamla hem-trälarne, hvilka lånat densamma af sina gotiska husbönder. Ett stöd för denna mening kunde möjligen sökas i den omständigheten, att de fyrkantiga backa-stugorna ännu förekomma allestädes i bygden, äfven i grannskapet af gamla byar och gårdar, hvaremot den runda jord-hålan, jord-kulan eller jordkojan, företrädesvis tillhör obygderna på landets stora gränseskogar.
.jpg)
§ 158. Vi öfvergå nu till beskrifningen af de gotiska stammarnes, eller Kämpa-folkets och Wirdarnes forntida byggnader; men måste dervid först kasta en blick på den äldsta byn eller gården.
Sedan gamble stubben af forno-skift och hambra instakat ett stycke land, vare sig på den öppna lands-allmänningen, eller, i yngre tid, på härads-allmänningen eller by-allmänningen, sökte han sig en bo-stad, eller någon välbelägen plats, der han med hus-folk och trälar kunde sätta sig ned, sätta bo, nedslå sina bo-pålar. Detta blef framdeles byn, bol-byn. Hit förde han nu sin boskap, och ordnade sina enkla bo-tyg inom ett hag eller en hägnad, som fick namn af bohag eller gård. Han var ifrån detta ögonblick man för sig eller sin egen, och tillika besuten, bosatt eller bofast, d. v. s. bonde.
Inom det första enkla bohaget eller gården byggde han sig nu hus och satte hushåll, med
