eller bords-karale hörde slutligen äfven skedarne, hvilka serskildt framlades på bordet framför hvarje gäst. Skedarne förekommo af ålder såsom trä-skedar; men man brukade äfven hornskedar, och i rikare hus silfver-skedar. Domböckerna omtala således skeda-sölfver af flera slag, såsom sölf-skedar, förgylda skedar, toffel-skedar, skedar med vridet skaft o. s. v. Vanligen voro skaften å sölf-skedarne rikt prydda med ringar och löf-verk i medeltids-stil. Ett eget och förmodligen uråldrigt slag af dessa skedar pryddes å skaftet med ett ängla-hufvud. Sådana skedar blifva derföre ännu omtalade under namn af änglaskedar.
Den mångfald af former, som på detta sätt gör sig märkbar redan i de gamlas bords-kar, blir ännu mera anmärknings-värd, när vi öfvergå till dryckes-karen, dryckes-karalen, och ställer sig här i förhållande till öl-drickningens religiösa betydelse vid forntidens gillen. All denna mångfald synes dock ursprungligen hafva utgått ifrån blott tre enkla grundformer, så att de wärendska dryckes-karalen äro antingen holk-formiga, skål-formiga eller