daler»; om ett annat, att det var förgyldt och vägde åtta lod, och vid ett annat tillfälle värderas tröjan »med ett förgyldt spänne deruti» till åtta daler.
Äfven andra former af dessa prydnader bli stundom omnämnda. Domböckerna omtala således någon gång kjortla-sölfret under namn af Kjortel-maljor (»sex par kiortill-mallior»). Dessa maljor utgjordes af prydligt arbetade hakar och hyskor, hvilka fästades parvis midt emot hvarandra, å kanten af lifstycket eller upplöten, likväl utan att hakas tillsammans. Kjortla-sölfver, af sex par silfver-maljor fästade på detta sätt, tillhörde ännu år 1741 Stenbrohults-drägten och år 1749 Wierstads-drägten, såsom dessa drägter blifvit af Linné beskrifna. Äfven nämnes halsduka-sölfret någon gång i domböckerna såsom knappe-sölfver, bestående af hals-knappar, stundom omtalade såsom knappar med löf. Ärm-knappar, parvis hopfästade, synas deremot tillhöra en yngre tid; åtminstone ha vi ingenstädes funnit dem omtalade i Wärends äldre tings-handlingar.
Till dessa rika silfver-prydnader af olika slag, hvilka fordom gåfvo glans åt en Wärends-qvinnas drägt, kom slutligen silfver-bältet, som bands omkring midjan, nedom fält-tecknet, och som i början af 1600-talet allmänneligen bars i denna del af landet. Domböckerna omtala således silfver-bälten om en vigt af 13, 19, 26, 28, 30, 32 lod, ja, ända upp till 64 lod eller 4 marker silfver. Dessa sölf-bälten voro icke sällan förgylda. Om ett sådant förgyldt bälte uppgifves, att det vog 30 lod och var köpt för 30 riksdaler efter den tidens myntfot.
