Sida:Wärend och Wirdarne del 2.djvu/300

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
291
§ 176. Ätt-lefvet. Bya-laget. Bya-stämman.

slägtingar, och som derföre i vår äldre lagstiftning får namn af börds-rätt. I Wärend iakttogs af detta skäl, vid jord-köp under 1600-talet, att säljaren handlade icke blott å egna vägnar, utan ock såsom »fullmyndig gjord för alla sina med-arfvingar och närmaste slägt och börde-män

å fäderne och möderne,
födda och ofödda,
inländska och utländska,
kända och okända,
nämnda och onämnda.»

Hade han icke en sådan vidsträckt fullmagt, så borde fastigheten först hembjudas, tingbjudas eller lagbjudas åt börde-männen, och dem gifvas år och dag till att lösa sin börd, innan härads-rätten stadfästade köpet med bref och sköte. Gården Willarp i Mistelås socken stod på detta sätt tingbjuden och klandrad i tio år, innan köparen kunde, år 1629, af rätten erhålla ting-skötning och laga fasta. Hanagården i Nöbbele hade, år 1620, »stått tingbuden, och närmaste slägt och börda-män hembuden, uti samfäldte tolf år, öfver och intet under.» Och om gården Fägerstad i Konga härad förekommer, år 1621, att den i sexton år stått slägten och börde-männen hembjuden, innan den af härads-rätten »dömdes och tingsköttes ifrån all den gamble slägten och bördemän, födda och ofödda.»

Vid wärendska jorda-köp ifrån samma tid skiljes ock noga emellan säljarens arf, eller skiftade arfve-jord, och ätt-lefvet, eller den oskiftade ätta-jorden. Vanliga formeln är, att säljarena »ting-skötte