Sida:Wärend och Wirdarne del 2.djvu/332

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
323
§ 181. Häradet. Härads-tinget. Härads-höfdingen.

döma under baran himmel. Denna platsen kallas i vår tid domare-kullen eller domare-sätet (och) är belägen i Berghems gärde, i Sunnerbo och Kånna socken. Midt uti är en utgrafven sten, såsom ett bord».

I början af 1600-talet höllos de stora allmänna härads-tingen ännu under bar himmel, på det häfdvunna gamla hedniska tingstället inom hvarje härad, i domböckerna betecknadt under namn af häradets tingstad, rätter tingstad; ett slags mindre ting förekommo dock äfven vid samma tid, hvilka höllos i byarne och få namn af fjerdings-ting. Den till rätta tingstaden hörande öppna platsen omtalas, i Albo härad 1619, under namn af ting-backen, och, i Kinnevalds härad 1614, under namn af tings-ängen. Midt på denna öppna plats var af ålder en inhägnad eller ett enkelt skrank, gjordt med stockar, hvilka derföre omtalas under namn af ting-stockar. Kerstin i Waleryd kunde således svara Länsmannen Måns i Westenhaga, att »hon ville bestå det inne för tjugo ting-stockar». Nämnde skrank nedrefs, hvarje gång rätten lyktade sin sittning, hvilket hette att rifva tinget, rifva rätten; såsom när det på ett ställe i Albo härads dombok för år 1624 heter: »i aftons, sedan tinget rifvet var», och på ett annat ställe, i Konga härads dombok för år 1631: »något förr än rätten refven blef om aftonen».

I stället för ting-stockarne, eller den öppna inhägnaden, hade man dock redan denna tid begynt på ting-backen uppföra en enkel byggnad, till skydd emot snö och regn. Denna byggnad omtalas, i Albo härads dombok år 1619 och i Kinnevalds härads