och förlustade sig med lekar och sånger, hvilka utfördes, beledsagade af pipor och strängaspel. På Rudbecks tid ihogkom man ännu, huru byalagen omkring sjön Åsnen plägat församla sig om sommaren i Hvembo-lund, samt »der spelade, lekte och dansade nätterna igenom kring stora eldar» (§ 37). Och ännu i vår egen tid är den gamla seden icke alldeles bortlagd, utan musikern O. Lindblad deltog, in på 1820-talet, i en Walborgsmesso-högtid, som efter hednisk sed blef firad uppå ett högt berg, vid Karlstorp i Östra härad, med tända eldar, dans, öldrickning och bockhorns-musik.
De ton-verktyg, hvilka på detta sätt tjenat till spel vid de gamlas offer-gillen, voro förnämligast följande:
hornet, bocka-hornet, tute-hornet, vall-hornet, oftast enkelt förfärdigadt af ett naturligt bock-horn, med tut eller lufthål i lill-ändan och tapple-hål på sidorna. Vall-hornet är ännu icke bortlagdt i den småländska skogs-bygden, utan användes af vallhjonen, för att sammanhålla geta-rassen på betet.
_s456.jpg)
Luren, Wall-luren är en mera utvecklad form af samma instrument, och består af ett långt rör af
