Sida:Wärend och Wirdarne del 2.djvu/91

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
82
NÄRINGS-FÅNG.

och snedt böjda bakåt och utåt, likasom på geten. För öfrigt äro dessa får småvuxna, och till färgen antingen syarta, eller gråa med svarta ben och svarta kinder. Den franske resanden Carolus Ogerius fann, år 1634, en svart får-race utbredd äfven i nord-östra Småland[1]. Efter all anledning träffa vi således här ännu lefvande samma småvexta, get-hornade får-slag, hvaraf lemningar blifvit funna i de schweiziska pålhusen, och som först långt fram i tiden (omkring 6:te århundradet) efterträddes af en krokhornad får-race. Qvarlefvor af samma uråldriga djur-art förekomma dock än i dag äfven i några af öfra Rhens aflägsnare fjäll-dalar.

Fåra-märke ifrån Westbo.

Enligt Wärends-lagen egde presten taga i qvick-tionde hvart tionde lamm, och borde om pingstdagen derå lägga sitt märke. Detta märke bestod antingen i en skåra af olika form, ristad i djurets öra, eller i en rund trissa af masur, med hål i midten, och hvari egaren skurit sitt bo-märke. Genom hålet drogs en rem eller ett snöre, hvarmed trissan bands om fårets hals. Vi meddela här en afbildning af ett sådant gammaldags fåra-märke ifrån Westbo härad af Finveden.

  1. Caroli Ogerii Ephemerides, sive Iter Danicum etc. Lutetiæ Parisiorum, 1656, p. 127.