hafva flere bruksägare dermed gjort försök, hvaraf anledning sig visar, att denna arbets-metod skulle förmånligt utfalla och i följd deraf mera allmänt blifva hos oss antagen. Då densamma i flera väsendtliga omständigheter, förnämligast genom en hastigare jernets nedsmältning och möjligheten alltså af en större årstillverkning, skiljer sig från den nu i allmänhet brukliga tysksmides-processen, blifva ock, med dess antagande, vissa jemkningar i nuvarande smidesförfattningar nödiga; och, i anledning af Bergs-Kollegii i ämnet gjorda framställning, har Kongl. Maj:t, då dessa ändringar icke lämpligen nu genast kunna vidtagas, till en början i Nåder tillåtit[1], att det till 1835 års slut, under vissa stadgade vilkor, må vara innehafvare af stångjerns- och ämneshamrar öppet, att, utan hinder af gällanda smidesförfattningar, antaga och försöka den ofvannämnde Engelska smides-metoden med täckta härdar, eller ock hvilket annat tillverkningssätt de åtstundade, och att det skulle åligga Bergs-Kollegium att från alla vederbörande under tiden infordra nödiga upplysningar och uppgifter, rörande så väl det ofvannämnda Engelska smidessättet, som andra ifrågakomna smides-metoder, samt, sedan deraf lemna Bruks-Societeten del, för att i detta vigtiga ämne sig yttra, hvarefter Kollegium borde
- ↑ Kongl. Brefvet den 9 Mars 1833.
