Landtvärnt i synnerhet, detta Nationens hopp för kommande tider, till tvenne tredjedelar bortsmält, och de fleste af desse olycklige icke åt hjeltarnes död, utan åt behofvens och bristernas långsamma, men säkra förstöring, uppoffrade! Rikets förmur, emot en mäktig och öfvermodig granne, fallen, och det återstående af Sveriges sjelfbestånd, under den annalkade vintern, med oberäkneliga faror hotadt!
Sådan var ställningen i sitt allmännaste förhållande, nästan mörkare blef teckningen af dess delar. Jordbruket, denna första af ett lands näringsgrenar, aftynade, dels i brist på arbetande händer, dem utskrifningar derifrån ryckt, dels af oräkneliga kronoskjutsningar, som betogo den hemmavarande arbetaren tid och medel till sitt yrkes bedrifvande, dels ändtligen af gärder och leveranser, som beröfvade jordbrukaren sina nuvarande tillgångar, under det att hans idoghet skalle bereda nya. Bergsrörelsen råkade i den yttersta vanmakt och hotades på flere ställen med fullkomligt ödesmål. Genom bristande afsättning nedföll både manufaktur-stångjern och tackjern till ett sådant vanpris för de fleste Bruks- och Bergslager, att arbetskostnaden ofta icke blifvit betald. Aldrig hafva behållningarne på Metallvågarne gått till sådan höjd som förlidet år, då de öfverstego 561,000 Skeppund. Genom förlusten af Finland och af de Pommerska
