Den här sidan har korrekturlästs

206

»Kanske kortheten af vår bekantskap — om miss Mac-Ivor täcktes unna mig tid —»

»Jag kan ej en gång förebära denna ursäkt. Mr Waverleys karaktär är så öppen — är, med ett ord, af den natur, att man ej kan misstaga sig på den samma hvarken i dess styrka eller dess svaghet.»

»Och för denna svaghet föraktar ni mig?»

»Förlåt mig, mr Waverley — och kom ihog, att det ej är längre än en halftimme sedan ett hinder af en för mig oöfverstiglig natur förefans mellan oss, emedan jag aldrig kunde tänka på en officer i kurfurstens af Hannover tjenst i någon annan egenskap än som en tillfällig bekantskap. Tillåt mig derför att ordna mina idéer rörande ett så oväntadt ämne, och inom en timme skall jag vara färdig att gifva er skäl för det beslut, jag kommer att fatta, skäl, som åtminstone skola blifva tilfyllestgörande, om också ej behagliga för er.» Med dessa ord aflägsnade Flora sig och lemnade Waverley att begrunda det sätt, hvarpå hon upptagit hans anbud.

Innan han kunde blifva ense med sig sjelf, huruvida hans frieri blifvit gynnsamt upptaget eller ej, kom Fergus åter in i rummet. »Hvad, à la mort, Waverley?» utropade han. »Kom med mig ned på gården, så skall ni få se en anblick, som uppgår mot alla era romantiska tirader. Hundra musköter, min vän, och lika många bredsvärd, hvilka nyss anländt från goda vänner, och ett par hundra raska karlar, som äro färdiga att slåss om hvilken, som först skall få dem! — Men låt mig se litet nogare på er — ah, en äkta högläindare skulle påstå, att ni blifvit förtrollad af onda ögon. — Eller är det den fjolliga flickan, som kunnat göra er så nedslagen? — Bry er inte om henne, bäste Edward; de visaste af hennes kön äro tokor i allt, som rör lfvets verkliga värf.»

»I sanning, min bäste vän», svarade Waverley, »allt hvad jag kan beskylla er syster för, är, att hon är för klok, för förståndig.»

»Om detta är allt, så håller jag vad med er om en louisd'or, att detta lynne ej räcker tjugafyra timmar. Ingen qvinna har någonsin varit förståndig så lång tid i sender, och jag vill lofva, i fall det kan göra er något