338
sade utseendet hos dessa menniskor, af hvilka de fleste med okunnighetens hela beundran begapade äfven husslöjdens allra vanligaste alster, väckte så väl förvåning som förskräckelse i låglandet. Högländernas tillstånd var äfven på den tiden så föga kändt, att, då deras befolkning sålunda uttågade på krigiska uäfventyr, väckte dess egenskaper och utseende lika mycken förvåning i det sydliga låglandet, som om en svärm afrikanska negrer eller grönländska eskimåer uttågat från sina egna hemlands norra berg. Man bör derför ej undra på, om Waverley, som dittills bedömt högländarne i allmänhet efter de mönster, som Fergus' politik tid efter annan visat honom, kände sig nedstämd och förvånad öfver att en korps, som då ej öfversteg fyratusen man, och hvaraf högst hälften var beväpnad, var nog djerf att söka förändra de brittiska konungarikenas öden och dynasti.
Under det han gick längs kolonnen, som ännu var stillastående, gafs signal till aftåg medelst aflossandet af en kanon, hvilken var den enda artilleripjes, som egdes af den armé, hvilken tillärnade en så vigtig omhvälfning. Prinsen hade yttrat, att han önskade qvarlemna denna onyttiga fältpjes; men till hans stora förvåning bådo de högländska höfdingarne, att den skulle få åtfölja tåget, i det de som skäl för sin anhållan anförde fördomarne hos sina underlydande, hvilka voro föga vana vid artilleri och derför fäste en öfverdrifven vigt vid detta fältstycke, hvilket de trodde skulle väsentligt bidraga till en seger, som de endast kunde hoppas af sina egna musköter och bredsvärd. Ett par franska artillerister beordrades derför att sköta denna kanon, som drogs af ett anspann högländska klippare och på det hela taget endast kunde begagnas till aflossandet af signalskott.
Dess stämma hade ej väl hörts, förrän hela linien satte sig i rörelse. Ett vildt glädjerop från de framryckande bataljonerna genomskar luften och förlorade sig derefter i det gälla skallet af säckpiporna, hvilkas ljud i sin ordning till en del qväfdes af det tunga trampet af så många menniskor, hvilka på en gång satte sig i rörelse. Fanorna glittrade och svajade, under det hären tågade framåt, och rytteriet skyndade att intaga sin plats som förtrupp samt utsände rekognosceringspatruller för att iakt-
