göra sin manlige arfvinge, sin kusin i nittonde eller tjugonde led, arflös, derför att han tagit tjenst i kurfurstens af Hannover armé, och att han — baronen — skulle testamentera sin egendom åt er lilla vackra vän Rosa. Den gamle herrn tycktes gerna vilja foga sig deri, då det ju var en befallning från hans furste och öfverherre, som efter behag kan förändra bestämmelserna rörande ett länegods.»
»Och hur skall det då gå med hyllningen?»
»Jag ger hyllningen fan! — Jag tror, att Rosa på drottningens kröningsdag skall taga tofflorna af henne, eller någon dylik strunt. Men för att återgå till vårt ämne, så, eftersom Rosa Bradwardine alltid skulle varit ett passande parti för mig, om faderns fåniga förkärlek för den manlige arfvingen ej varit, så tyckte jag, att det numera ej fans något hinder, utom att baronen kunnat fordra, att hans dotters man skulle antaga namnet Bradwardine — hvilket, som ni vet, skulle varit omöjligt för mig — och att detta kunde undvikas, derigenom att jag antog den titel, hvarpå jag hade så goda anspråk, och som naturligtvis skulle öfvervinna denna svårighet. Om hon dessutom efter faderns död skulle bli baronessa af Bradwardine, så vore det så mycket bättre, och jag skulle visst inte vara den, som hade något att invända deremot.»
»Men, Fergus», sade Waverley, »jag har aldrig haft en aning om, att ni haft något tycke för miss Bradwardine, och ni har ju alltid gjort narr af hennes far.»
»Min bäste vän, jag hyser för miss Bradwardine all den ömhet, som jag anser nödig att hysa för min tillkommande husfru och mina barns mor. Hon är en ganska täck och förståndig flicka, som härstammar från en af de förnämsta låglandsfamiljerna, och efter någon undervisning af Flora kommer hon att göra en ganska god figur. Hvad hennes far beträffar, så är han visserligen ett original, och ett temligen löjligt original till på köpet; men han har gifvit sir Hew Halbert, den saligen afsomnade lairden af Balmawhapple och några andra så allvarliga lexor, att ingen vågar skratta åt honom, hvarför hans löjlighet ingenting betyder. Jag säger er, att det ej kunnat finnas
