detta uppdrag, nödgade nyheten, att Cope inryckt i högländerna för att uppsöka och skingra chevalierens trupper, innan de hunnit samla sig, honom att med hela sin styrka genast stöta till hufvudhären.
Han skickade order till Donald Bean att förena sig med honom; men denne försigtige fribytare, som alltför väl insåg värdet af ett särskildt befäl, skickade, i stället för att infinna sig, åtskilliga ursäkter, och tidernas tvång nödgade Fergus att hålla dessa till godo, ehuru ej utan det tysta beslutet att, då tid och tillfälle så passade sig. hämnas på honom för detta uppskof. Men som han ej kunde hjelpa saken, afsände han befallning till Donald att nedtåga i låglandet, bortdrifva soldaterna från Tully-Veolan och, under bevisande af all aktning för baronens hus, slå ned sina bopålar någonstädes i grannskapet för att beskydda hans dotter och underhafvande samt oroa och fördrifva de väpnade frivilliga eller små truppafdelningar, hvilka han finge höra vara i rörelse i hans närhet.
Som detta uppdrag innebar ett slags marodörsfullmakt, hvilken Donald beslöt att tolka på det för honom fördelaktigaste sätt, och som han var befriad från omedelbar fruktan för Fergus äfvensom till följd af forna tjenster hade något inflytande i chevalierens råd, beslöt han att draga nytta af tillfället. Han verkstälde utan svårighet uppdraget att drifva soldaterna ifrån Tully-Veolan; men fastän han ej vågade göra intrång inom sjelfva familjen eller störa miss Rosa, af fruktan att skaffa sig en mäktig fiende inom chevalierens armé,
»Ty väl han visste, att baronens agg var dödligt»,
företog han sig likväl att pålägga de underlydande bönderna och förpaktarne pålagor och utpressningar samt i öfrigt vända kriget till sin egen förmån. Emellertid anlade han den hvita kokarden samt uppvaktade miss Rosa under förebärande af den största hängifvenhet för det parti, till hvilket hennes fader slutit sig, och anförande många ursäkter för den frihet, han nödvändigt måste taga sig för sitt folks underhåll. Det var vid denna tid, som Rosa genom det beställsamma ryktet erfor, med alla möjliga slags öfverdrifter, att Waverley dödat smeden i Cairnvreckan, då denne försökte arrestera henom, äfvensom att
