508
på Fergus Mac-Ivors höga gestalt och ädla anletsdrag, ehuru hans drägt var smutsig och hans hy gulblek i följd af en långvarig och sträng fångenskap. Vid hans sida stod Evan Maccombich. Edward kände sitt hufvud svindla, då han såg på dem; men han återkallades till sig sjelf, då domaren uttalade de högtidliga orden: »Fergus Mac-Ivor af Glennaquoich, eljest kallad Vich Ian Vohr, och Evan Mac-Ivor, eljest kallad Evan-Dhu, äfven Evan Maccombich eller Evan Dhu Maccombich — ni äro hvar för sig och båda tillsammans skyldige till högförräderi. Hvad ha ni att anföra till ert försvar, för att domstolen ej öfver er skall fälla den domen att dö enligt lagen?»
Då rättens ordförande påsatte sig den olycksbådande mössan[1], satte Fergus äfven sin egen mössa på hufvudet, i det han med en sträng blick betraktade domaren och i en fast ton svarade: »jag kan ej låta denna talrika församling förmoda, att jag ej har något svar att afgifva på ett sådant vädjande; men ni skulle ej tåla att höra, hvad jag har att säga; ty mitt försvar skulle bryta stafven öfver er. Fortfar derför i Guds namn att göra, hvad som är er tillstadt. I går och i förrgår har ni dömt, att ädelt och rättskaffens blod skall utgjutas som vatten. Skona ej mitt. — Om äfven alla mina förfäders blod flöte i mina ådror, skulle jag ha vedervågat det för denna sak.» Han återtog sin plats och vägrade att vidare stå upp.
Evan Maccombich såg ifrigt på honom, reste sig och tycktes önska att tala; men förvirringen i domsalen och det bryderi, han erfor af att tänka på ett annat språk än det, hvarpå han skulle uttrycka sig, återhöll hans tunga. Ett sorl af medlidande uppstod bland åskådarne vid den föreställningen, att den stackars karlen ämnade anföra sin förmans befallning såsom en ursäkt för sitt brott. Domaren bjöd tystnad och uppmanade Evan att tala.
Jag ärnade bara säga, mylord», sade Evan, i hvad han ämnade skulle vara en inställsam ton, »att om ers höga nåd och den hedervärda domstolen ville låta Vich Ian Vohr gå fri den här gången, mot vilkor att han far tillbaka till Frankrike och ej mera oroar konung Georgs
- ↑ Då i de engelska domstolarne dödsdomen uttalas öfver den anklagade, påtager domaren en svart mössa.
