Den här sidan har korrekturlästs

80

Efter ett fruktlöst försök att ihogkomma nästa vers sjöng han den första om igen och fullföljde sin triumf med den förklaring, att det var »mera förnuft deri, än i alla slagdängor i Frankrike och i Fifeshire till på köpet». Baronen besvarade detta stickord blott med en lång pris snus och en blick af outsägligt förakt. Men de ädla bundsförvandterna, Björnen och Hönan, hade befriat den unge lairden från den vördnad, han eljest hyste för Bradwardine. Han förklarade vinet för lank och ropade öfverljudt på brännvin. Det inbars, och nu kom politikens demon med i spelet och den tålde ej ens harmonien i denna Kråkvinkels-konsert, blott derför att det ej hördes någon vredgad ton i den sällsamma blandningen af allehanda ljud. Under dess ingifvelse frågade lairden af Balmawhapple ej längre efter de miner och vinkar, hvarmed baronen af Bradwardine hittills af grannlagenhet emot Edward afhållit honom från att beträda politikens område, utan föreslog med stentorsstämma en skål för »den lilla herrn i svart sammet, som gjorde så god tjenst 1702, äfvensom att den hvita hästen måtte bryta halsen af sig på en kulle af hans tillverkning».

Edward var i detta ögonblick ej nog redig att ihogkomma, att konung Wilhelm III:s fall, som förorsakade hans död, tillskrefs, att hans häst snafvade öfver en mullvadshög; men han kände sig likväl böjd att anse sig förolämpad af en skål, som, att döma af Balmawhapples blickar, tycktes hafva en förnärmande hänsyftning på den styrelse, hvarunder han tjenade; innan han hann yttra sig, förekoms han dock af baronen af Bradwardine. »Sir, hvilka mina tänkesätt, tamquam privatus, än torde vara i dylika saker, skall jag ej tåligt fördraga, att ni säger något, som kan såra känslorna hos en aktad person, hvilken vistas under mitt tak. Om ni ej hyser någon aktning för belefvenhetens lagar, så bör ni åtminstone vörda den ed, den sacramentum militare, hvarigenom hvarje officer bindes vid den fana, han svurit trohet. Läs i Titus Livius, hvad han säger om de romerska soldater, som voro nog olyckliga att exuere sacramentum — att bryta sin legionsed; men ni är lika okunnig, sir, både i gamla historien och nyare tiders höflighet.»

»Ej så okunnig, som ni skulle vilja påstå», röt Bal-