Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/57

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
51

”Far nu tyst, du nattens vind!”


Far nu tyst, du nattens vind!
Kyss från mig den huldas kind!
Akta blott, att hon ej vaknar
Och sin drömda himmel saknar!
      Hviska så sakta dock,
      Lutad mot svallande lock,
      Vaggad i öppen famn,
      Kärlekens ljufvaste namn!
             Far, ja far,
             Lycklig var!