Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/93

Den här sidan har inte korrekturlästs

87

I höstqvållen.

ar tyst, du trast, som klagar I skogens dunkla gömma, ■Och tänk ej på de dagar, Dem hösten böd dig glömma! De dagar och de nätter, Du söng för berg och slätter, De äro svunna redan. Och svunnen sångens vår.


D,01 zedb*y Google